Less

Det har hänt en hel del andra saker sen jag kom hem från Queenstown. Allt är inte en dans på rosor, direkt. Just nu är jag extremt trött på mitt jobb och vill bara göra vad som helst förutom det här. Har ingen inspiration till något alls. Förra veckan gick i snigelfart, och slutade i fredags kväll med att Jarrod kom och plockade upp en helt förstörd Cissi. Jag kunde inte göra annat än att gråta i bilen på väg ut till honom, jag var så trött, jag hade hemlängtan och allt var bara pest. Han fick mig på bättre humör dock, även om jag fortfarande är instabil. Och fortfarande less. Jätteless.

Det beror antagligen på att jag den här veckan tänkt boka mina biljetter till Sverige. Plötsligt känns det som att det här året är över och det är så obeskrivligt många känslor som väller över mig när jag tänker på det. Och de känslorna kommer lite för tidigt, och jag har stängt av inspiration och engagemang. Förhoppningsvis kommer det tillbaka snart.

Det största som hänt sen Queenstown är väl att Roberts bil blev stulen när jag var där nere. De hittade den (med tjyyyvarna i, körandes omkring en halvtimme härifrån, typ), men den var helt förstörd inuti. Vi har en liten röd symaskin (som Robert väljer att kalla den, och jag berättade om att pappa tycker mammas bil är som att köra i en kaffeburk) medan bilen blir uppfixad på verkstad. Det lutar dock åt att vi säljer den och skaffar en större bil. Inte för att Roberts bil är liten, men jag vet inte.. Så vardagen är lite mer komplicerad nu, men det betyder bara att jag får mer motion eftersom jag promenerar med Theo till day care.

Och på tal om motion har jag lagt av att spela fotboll också. Jag har inte tyckt det varit speciellt roligt, och inte så givande. Jag menar, jag hade inte stått i mål på två år när jag kom hit, och har inte haft målvaktsträning alls. Jag står bara i mål på matcherna, och jag vill inte slösa bort varenda söndag på att spela fotboll när jag inte tycker det är roligt. Skrev ett jättelångt mail till min tränare och förklarade allt, på ett trevligt sätt. Allt han svarar är "Bummer" och då vet jag att jag inte ens ska överväga att spela igen.

Nikkis mamma är här för tillfället, ska bo här i en månad. Hon är trevlig, men lite påfrestande ibland. Theo har världens hosta och går på antibiotika igen. Han ska vara hemma från day care imorgon med, han sover inte om nätterna utan spenderar dem med att hosta. Han sover dessutom i sin nya säng nu, en riktig säng. Jag trodde det skulle bli svårt att få honom att stanna i den, men han tycker väldigt bra om den och stannar kvar :)

Och i helgen tittade vi på rugby (inte live dock, utan på tv hos Jarrods pappa) och åt grapefrukt som vi plockade direkt från trädet. Och snart kan vi plocka avokado och äta också.