Här sitter jag och är mör i benen; kanske en av de bästa känslorna. Har kickboxats ikväll, det är skönt att ta ut lite aggressioner och sparka så hårt jag kan. Sen joggade jag hem. Har inte joggat på jag vet inte hur länge, men det gick bättre än förväntat. Det är inte jättelångt (3,5km) men först en inte så brant men rätt lång uppförsbacke, och sen Bond Street. Om ni åkt bil på Bond Street, eller bara promenerat upp, vet ni att det inte är som vilken backe som helst. Den är LÅNG och BRANT. Men jag gav mig inte, sprang hela vägen hem. Så imorgon blir det nog träningsvärk, vilket jag trivs bra med.
Jag kikade på Joshua Radins hemsida idag och såg att han är på turné. Typ. Om man kan kalla det turné när han bara spelar i UK och USA. Det sura var att i USA spelar han tillsammans med The Script. Dem hade jag velat se, på samma konsert.
Theo har varit ganska glad på senast tiden. Eller, allt är väl relativt. Han är ganska arg ganska ofta också, men den här veckan har han skrattat och fnissat en hel del. I måndags när vi åt lunch sa han "kiss Theo" så då fick jag snällt pussa honom. Sen pussade han mig. Sådär höll vi på. Gäller att jag tar mina tillfällen. När han säger godnatt om kvällarna är jag alltid den enda som INTE får någon puss. Slängkyss går bra, men inga riktiga pussar inte. Nu har jag skrivit ordet puss alldeles för många gånger. Vi brukar även sjunga en hel del tillsammans, och vi har hittat på en massa nya verser till "the wheels on the bus go round and round". Hans favorit är bäbisarna som gråter. Andra varelser med på bussen är pappor, pojkar, flickor, åsnor, hästar, chaufför osv. Han är bra på att minnas vad alla olika säger/gör också. Han blir mer och mer ett barn, och det är så roligt att verkligen kunna kommunicera och prata med honom.
Jag kikade på Joshua Radins hemsida idag och såg att han är på turné. Typ. Om man kan kalla det turné när han bara spelar i UK och USA. Det sura var att i USA spelar han tillsammans med The Script. Dem hade jag velat se, på samma konsert.
Theo har varit ganska glad på senast tiden. Eller, allt är väl relativt. Han är ganska arg ganska ofta också, men den här veckan har han skrattat och fnissat en hel del. I måndags när vi åt lunch sa han "kiss Theo" så då fick jag snällt pussa honom. Sen pussade han mig. Sådär höll vi på. Gäller att jag tar mina tillfällen. När han säger godnatt om kvällarna är jag alltid den enda som INTE får någon puss. Slängkyss går bra, men inga riktiga pussar inte. Nu har jag skrivit ordet puss alldeles för många gånger. Vi brukar även sjunga en hel del tillsammans, och vi har hittat på en massa nya verser till "the wheels on the bus go round and round". Hans favorit är bäbisarna som gråter. Andra varelser med på bussen är pappor, pojkar, flickor, åsnor, hästar, chaufför osv. Han är bra på att minnas vad alla olika säger/gör också. Han blir mer och mer ett barn, och det är så roligt att verkligen kunna kommunicera och prata med honom.
4 kommentarer:
Tog en lång stund innan jag fattade vad fisken mört hade med inlägget att göra. Och det hade det inte.
Är Bond Street den vägen går mot stan? Innan den svänger höger in på den där andra gatan.. .Haha, bra förklaring va? Ponsonby Rd kanske?
Nä, Bond street är den som går över motorvägen, där vi åkte när jag hämtade er från flygplatsen. Med ett rödljus högst upp, och så kör man rakt fram trots att det inte ser ut som att man riktigt kan göra det..
När det gällde trafiken var det mycket som vi gjorde som det inte riktig såg ut som man kunde göra! :-)
MÖRT=Mamma Önskar Raringen Tillbaka
Skicka en kommentar