onsdag 20 januari 2010

24 februari

Igår pratade jag med mamma på Skype för första gången sen jag kom hit. Och trots att det gått nästan fyra månader, kändes det som att vi hade ätit middag dagen innan. Och det var inte alls jobbigt, det var bara när jag gick och la mig på kvällen som saknaden kom. Det hade varit så nära, det hade känts som att vi verkligen träffat varandra och så var hon så långt bort.

MEN! Det är inte långt kvar tills hon, Stefan och Karin kommer hit! Den 24e februari, närmare bestämt. Och jag ser fram emot det så mycket. Förhoppningsvis kan jag få vara lite ledig också, så jag kan åka till sydön tillsammans med dem :)

Annars kör jag sjukt mycket bil de här dagarna. Lola paddlar kajak nere vid Waterfront, och man måste köra genom hela stan (och alla dess rödljus) för att komma dit. Och sen hem igen. Tar typ en timme, och det är så drygt. Sommaren har kommit för att stanna också, imorse klockan halv åtta var det 23 grader ute. Och även om det är gråa moln på himlen emellanåt, lyckas solen skina ändå. Jag förstår inte riktigt hur det fungerar, men jag klagar inte. Jag trivs.

3 kommentarer:

Majvor sa...

Jag blev förvånad över dels över samtalskvalitén och dels över att det verkligen kändes som vi pratade häromdan och inte för flera månader sedan.

Utom på slutet när du påstod att jag lät som en brottsling med förvrängd röst och att du skulle få mardrömmar!

Haha!

Nina sa...

Vill du skypa med mig någon gång också?? :)

C sa...

Ja, Nina, jag vill jattegarna skypa med dig! :D var inloggad lite nu och da, sa ska jag se till att vara det ocksa :) Och det vore annu coolare om vi kunde skypa nar du hangde med andra jag kanner ocksa, sa jag kan sakna er annu mer.. ^^