Det känns så bra när jag efter en avslutad arbetsdag känner mig så nöjd som jag gör. Idag har varit lika bra som igår, och Theo tyr sig mer och mer till mig även när föräldrarna är hemma. Tidigare har han skrikit "NO!" så fort jag tittat/närmat mig honom när någon förälder varit hemma. Men nu har vi lekt och stojat, trots en närvarande mamma. (Tilläggas bör väl att han inte alls är så när vi är ensamma, som tur är. När det bara finns mig att välja på är jag nummer ett (uppenbarligen..) och han har verkligen accepterat mig.
Igår när vi åkte från simningen ville Robert veta lite hur det varit i den nya gruppen. Här följer en del av konversationen:
R: How was your teacher?
L: He was good.
R: How old was he?
L: Well.. He was married.
(Förvirrande tystnad från Robert)
Jag tyckte det var ett bra svar. Såklart en nioåring inte kan veta hur gammal hennes simlärare är. Men att han var gift var nära nog.
Jag har för övrigt inhandlat en keps. Det behövs. (Nej, det är alltså inte bara för syns skull, även om jag känner mig extra cool i den). Även på molniga dagar får man kisa med ögonen för att det är ljust. Quicksilver, 150 svenska. Helt okej. Jag har en känsla av att jag kommer samla på mig en hel del kepsar under året..
Jag har förresten fått en sms-kompis! Amelie heter hon och bor bara fem minuter härifrån. Vi har inte träffats än, dock. Men är rolig, i alla fall på sms. Hon är från Frankrike, och vi ska antagligen ses i helgen. Hon hade några vänner som skulle komma från södra ön, och jag var välkommen att umgås med dem. Det känns bra. Vi har även bestämt att vi ska börja träna med varandra, vilket också känns bra. Visst, jag kommer spela fotboll, men det är ungefär så långt min självdisciplin sträcker sig. Har sprungit en gång sen jag kom hit. Jag borde ha gjort det idag, och imorgon borde jag alltså ännu mer. Men det är mycket man borde.
5 kommentarer:
Snygg kepa! Och bra bild. Är det i ditt rum eller?
Låter som det blir en trevlig helg! Kul med lite jämnårigt umgänge oxå.
Hur skaffar man sig en sms-vän? :)
/Nina
På söndag smäller det. Det var en pärs i dag och jag ska aldrig gå igen...
Tyvärr spelade de rätt kass, men stämningen var ganska bra.
Mamma; Ja, det är i mitt rum :) Jag planerar att tillsammans med Lola göra en rundvandring i huset, så ni får se det på film. Kanske nästa vecka.
Nina; Ja, det undrade jag också, och enligt min mening är det ganska skillat att skaffa en sms-vän utan att ha träffat personen i fråga! Men det var inte mer komplicerat än att den person som är "area manager" här i Auckland, alltså för oss au pairer, gav oss varandras nummer, så vi kunde börja umgås eftersom vi bor så nära varandra :)
Stefan; Haha, de förlorade inte iaf^^ Men jag hörde att det mål som Örebro gjorde som blev bortdömt, var felaktigt bortdömt.. Huvva. Ja, jag kommer sitta vaken och lyssna på radiosporten mitt i natten på söndag.. Hur ska du se matchen?
Se matchen?!? Är du inte riktigt klok. Det tål inte mina nerver, jag vet inte ens om jag vågar lyssna. Jag börjar bli som farsan när det kommer till spännande matcher som gäller mycket. Fråga honom hur han följde straffläggningen i WM -94.
Om jag nu ska följa den blir det via radio. Ensam på en öde parkering någonstans där ingen kan se hur jag lider kval och sliter mitt hår. Min magkänsla är inte bra. Sillstryp är grymt bra på hemmaplan och fattiglappens son har hittat målet igen. Kan man inte bara flytta fram tiden så vi slipper den här veckan?
Ta hand om dig!
Kram
S
Skicka en kommentar